164. Tato hemavato “samm±sambuddho bhagav±”ti bhagavati nikkaªkho hutv± ±k±se µhitoyeva bhagavanta½ pasa½santo s±t±girañca ±r±dhento ±ha “sampanna½ munino cittan”ti. Tassattho– sampanna½ munino citta½, “mano cassa supaºihito”ti ettha vuttat±dibh±vena puººa½ sampuººa½, “na so adinna½ ±diyat²”ti ettha vuttak±yakammun±, “na so rajjati k±mes³”ti ettha vuttamanokammun± ca puººa½ sampuººa½, “mus± ca so na bhaºat²”ti ettha vuttabyappathena ca vac²kammun±ti vutta½ hoti. Eva½ sampannacittañca anuttar±ya vijj±caraºasampad±ya sampannatt± vijj±caraºasampannañca imehi guºehi “mano cassa supaºihito”ti-±din± nayena dhammato na½ pasa½sasi, sabh±vato tacchato bh³tato eva na½ pasa½sasi, na kevala½ saddh±mattaken±ti dasseti.
165-166. Tato s±t±giropi “evameta½, m±risa, suµµhu tay± ñ±tañca anumoditañc±”ti adhipp±yena tameva sa½r±dhento ±ha– “sampanna½ munino…pe… dhammato anumodas²”ti. Evañca pana vatv± puna bhagavato dassane ta½ abhitthavayam±no ±ha “sampanna½…pe… handa pass±ma gotaman”ti.
167. Atha hemavato attano abhirucitaguºehi purimaj±tib±husaccabalena bhagavanta½ abhitthunanto s±t±gira½ ±ha– “eºijaªgha½…pe… ehi pass±ma gotaman”ti. Tassattho– eºimigasseva jaªgh± ass±ti eºijaªgho. Buddh±nañhi eºimigasseva anupubbavaµµ± jaªgh± honti, na purato nimma½s± pacchato susum±rakucchi viya uddhum±t±. Kis± ca buddh± honti d²gharassasamavaµµitayuttaµµh±nesu tath±r³p±ya aªgapaccaªgasampattiy±, na vaµharapuris± viya th³l±. Paññ±ya vilikhitakilesatt± v± kis±. Ajjhattikab±hirasapattaviddha½sanato v²r±. Ek±sanabhojit±ya parimitabhojit±ya ca app±h±r±, na dvattimatt±lopabhojit±ya. Yath±ha–
“Aha½ kho pana, ud±yi, appekad± imin± pattena samatittikampi bhuñj±mi, bhiyyopi bhuñj±mi. ‘App±h±ro samaºo gotamo app±h±rat±ya ca vaººav±d²’ti iti ce ma½, ud±yi, s±vak± sakkareyyu½, garu½ kareyyu½, m±neyyu½, p³jeyyu½, sakkatv±, garu½ katv±, upaniss±ya vihareyyu½. Ye te, ud±yi, mama s±vak± kosak±h±r±pi a¹¹hakosak±h±r±pi beluv±h±r±pi a¹¹habeluv±h±r±pi, na ma½ te imin± dhammena sakkareyyu½…pe… upaniss±ya vihareyyun”ti (ma. ni. 2.242).
¾h±re chandar±g±bh±vena alolup± aµµhaªgasamann±gata½ ±h±ra½ ±h±renti moneyyasampattiy± munino. Anag±rikat±ya vivekaninnam±nasat±ya ca vane jh±yanti. Ten±ha hemavato yakkho “eºijaªgha½…pe… ehi pass±ma gotaman”ti.
168. Evañca vatv± puna tassa bhagavato santike dhamma½ sotuk±mat±ya “s²ha½vekacaran”ti ima½ g±tham±ha. Tassattho– s²ha½v±ti dur±sadaµµhena khamanaµµhena nibbhayaµµhena ca kesaras²hasadisa½. Y±ya taºh±ya “taºh±dutiyo puriso”ti vuccati, tass± abh±vena ekacara½, ekiss± lokadh±tuy± dvinna½ buddh±na½ anuppattitopi ekacara½. Khaggavis±ºasutte vuttanayen±pi cettha ta½ ta½ attho daµµhabbo. N±ganti punabbhava½ neva gant±ra½ n±gant±ra½. Atha v± ±gu½ na karot²tipi n±go. Balav±tipi n±go. Ta½ n±ga½. K±mesu anapekkhinanti dv²supi k±mesu chandar±g±bh±vena anapekkhina½. Upasaªkamma pucch±ma, maccup±sappamocananti ta½ evar³pa½ mahesi½ upasaªkamitv± tebh³makavaµµassa maccup±sassa pamocana½ vivaµµa½ nibb±na½ pucch±ma. Yena v± up±yena dukkhasamudayasaªkh±t± maccup±s± pamuccati, ta½ maccup±sappamocana½ pucch±m±ti. Ima½ g±tha½ hemavato s±t±girañca s±t±giraparisañca attano parisañca sandh±ya ±ha.
Tena kho pana samayena ±s±¼h²nakkhatta½ ghosita½ ahosi. Atha samantato alaªkatapaµiyatte devanagare siri½ paccanubhont² viya r±jagahe k±¼² n±ma kuraragharik± up±sik± p±s±dam±ruyha s²hapañjara½ vivaritv± gabbhaparissama½ vinodent² sav±tappadese utuggahaºattha½ µhit± tesa½ yakkhasen±pat²na½ ta½ buddhaguºapaµisa½yutta½ katha½ ±dimajjhapariyos±nato assosi. Sutv± ca “eva½ vividhaguºasamann±gat± buddh±”ti buddh±rammaºa½ p²ti½ upp±detv± t±ya n²varaº±ni vikkhambhetv± tattheva µhit± sot±pattiphale patiµµh±si. Tato eva bhagavat± “etadagga½, bhikkhave, mama s±vik±na½ up±sik±na½ anussavappasann±na½, yadida½ k±¼² up±sik± kuraragharik±”ti (a. ni. 1.267) etadagge µhapit±.
169. Tepi yakkhasen±patayo sahassayakkhapariv±r± majjhimay±masamaye isipatana½ patv±, dhammacakkappavattitapallaªkeneva nisinna½ bhagavanta½ upasaªkamma vanditv±, im±ya g±th±ya bhagavanta½ abhitthavitv± ok±samak±rayi½su “akkh±t±ra½ pavatt±ran”ti. Tassattho– µhapetv± taºha½ tebh³make dhamme “ida½ kho pana, bhikkhave, dukkha½ ariyasaccan”ti-±din± (sa½. ni. 5.1081; mah±va. 14) nayena sacc±na½ vavatth±nakath±ya akkh±t±ra½, “‘ta½ kho panida½ dukkha½ ariyasacca½ pariññeyyan’ti me bhikkhave”ti-±din± nayena tesu kiccañ±ºakatañ±ºappavattanena pavatt±ra½. Ye v± dhamm± yath± voharitabb±, tesu tath± voh±rakathanena akkh±t±ra½, tesa½yeva dhamm±na½ satt±nur³pato pavatt±ra½. Ugghaµitaññuvipañcitaññ³na½ v± desan±ya akkh±t±ra½, neyy±na½ paµip±danena pavatt±ra½. Uddesena v± akkh±t±ra½, vibhaªgena tehi tehi pak±rehi vacanato pavatt±ra½. Bodhipakkhiy±na½ v± salakkhaºakathanena akkh±t±ra½, satt±na½ cittasant±ne pavattanena pavatt±ra½. Saªkhepato v± t²hi parivaµµehi sacc±na½ kathanena akkh±t±ra½, vitth±rato pavatt±ra½. “Saddhindriya½ dhammo, ta½ dhamma½ pavattet²ti dhammacakkan”ti (paµi. ma. 2.40) evam±din± paµisambhid±nayena vitth±ritassa dhammacakkassa pavattanato pavatt±ra½.
Sabbadhamm±nanti catubh³makadhamm±na½. P±ragunti chah±k±rehi p±ra½ gata½ abhiññ±ya, pariññ±ya, pah±nena, bh±van±ya, sacchikiriy±ya, sam±pattiy±. So hi bhagav± sabbadhamme abhij±nanto gatoti abhiññ±p±rag³, pañcup±d±nakkhandhe parij±nanto gatoti pariññ±p±rag³, sabbakilese pajahanto gatoti pah±nap±rag³, catt±ro magge bh±vento gatoti bh±van±p±rag³, nirodha½ sacchikaronto gatoti sacchikiriy±p±rag³, sabb± sam±pattiyo sam±pajjanto gatoti sam±pattip±rag³. Eva½ sabbadhamm±na½ p±ragu½. Buddha½ verabhay±t²tanti aññ±ºasayanato paµibuddhatt± buddha½, sabbena v± saraºavaººan±ya½ vuttenatthena buddha½, pañcaverabhay±na½ at²tatt± verabhay±t²ta½. Eva½ bhagavanta½ atitthavant± “maya½ pucch±ma gotaman”ti ok±samak±rayi½su.
170. Atha nesa½ yakkh±na½ tejena ca paññ±ya ca aggo hemavato yath±dhippeta½ pucchitabba½ pucchanto “kismi½ loko”ti ima½ g±tham±ha. Tass±dip±de kisminti bh±venabh±valakkhaºe bhummavacana½, kismi½ uppanne loko samuppanno hot²ti ayañhettha adhipp±yo. Sattalokasaªkh±raloke sandh±ya pucchati. Kismi½ kubbati santhavanti ahanti v± mamanti v± taºh±diµµhisanthava½ kismi½ kubbati, adhikaraºatthe bhummavacana½. Kissa lokoti upayogatthe s±mivacana½, ki½ up±d±ya lokoti saªkhya½ gacchat²ti ayañhettha adhipp±yo. Kismi½ lokoti bh±venabh±valakkhaºak±raºatthesu bhummavacana½. Kismi½ sati kena k±raºena loko vihaññati p²¼²yati b±dh²yat²ti ayañhettha adhipp±yo.
171. Atha bhagav± yasm± chasu ajjhattikab±hiresu ±yatanesu uppannesu sattaloko ca dhanadhaññ±divasena saªkh±raloko ca uppanno hoti, yasm± cettha sattaloko tesveva chasu duvidhampi santhava½ karoti. Cakkh±yatana½ v± hi “aha½ maman”ti gaºh±ti avasesesu v± aññatara½. Yath±ha– “cakkhu att±ti yo vadeyya, ta½ na upapajjat²”ti-±di (ma. ni. 3.422). Yasm± ca et±niyeva cha up±d±ya duvidhopi lokoti saªkhya½ gacchati, yasm± ca tesveva chasu sati sattaloko dukkhap±tubh±vena vihaññati. Yath±ha–
“Hatthesu, bhikkhave, sati ±d±nanikkhepana½ hoti, p±desu sati abhikkamapaµikkamo hoti, pabbesu sati samiñjanapas±raºa½ hoti, kucchismi½ sati jighacch±pip±s± hoti; evameva kho, bhikkhave, cakkhusmi½ sati cakkhusamphassapaccay± uppajjati ajjhatta½ sukha½ dukkhan”ti-±di (sa½. ni. 4.237).
Tath± tesu ±dh±rabh³tesu paµihato saªkh±raloko vihaññati. Yath±ha–
“Cakkhusmi½ anidassane sappaµighe paµihaññi v±”iti (dha. sa. 597-8) ca.
“Cakkhu, bhikkhave, paµihaññati man±p±man±pesu r³pes³”ti (sa½. ni. 4.238) evam±di.
Tath± tehiyeva k±raºabh³tehi duvidhopi loko vihaññati. Yath±ha–
“Cakkhu vihaññati man±p±man±pesu r³pes³”ti (sa½. ni. 4.238) ca.
“Cakkhu, bhikkhave, ±ditta½, r³p± ±ditt±. Kena ±ditta½? R±gaggin±”ti (sa½. ni. 4.28; mah±va. 54) evam±di.
Tasm± cha-ajjhattikab±hir±yatanavasena ta½ puccha½ vissajjento ±ha “chasu loko samuppanno”ti.
172. Atha so yakkho attan± vaµµavasena puµµhapañha½ bhagavat± dv±das±yatanavasena saªkhipitv± vissajjita½ na suµµhu upalakkhetv± tañca attha½ tappaµipakkhañca ñ±tuk±mo saªkhepeneva vaµµavivaµµa½ pucchanto ±ha “katama½ tan”ti. Tattha up±d±tabbaµµhena up±d±na½, dukkhasaccasseta½ adhivacana½. Yattha loko vihaññat²ti “chasu loko vihaññat²”ti eva½ bhagavat± yattha chabbidhe up±d±ne loko vihaññat²ti vutto, ta½ katama½ up±d±nanti? Eva½ upa¹¹hag±th±ya sar³peneva dukkhasacca½ pucchi. Samudayasacca½ pana tassa k±raºabh±vena gahitameva hoti. Niyy±na½ pucchitoti im±ya pana upa¹¹hag±th±ya maggasacca½ pucchi. Maggasaccena hi ariyas±vako dukkha½ parij±nanto, samudaya½ pajahanto, nirodha½ sacchikaronto, magga½ bh±vento lokamh± niyy±ti, tasm± niyy±nanti vuccati. Kathanti kena pak±rena. Dukkh± pamuccat²ti “up±d±nan”ti vutt± vaµµadukkh± pamokkha½ p±puº±ti. Evamettha sar³peneva maggasacca½ pucchi, nirodhasacca½ pana tassa visayabh±vena gahitameva hoti.
173. Eva½ yakkhena sar³pena dassetv± ca adassetv± ca catusaccavasena pañha½ puµµho bhagav± teneva nayena vissajjento ±ha “pañca k±maguº±”ti. Tattha pañcak±maguºasaªkh±tagocaraggahaºena taggocar±ni pañc±yatan±ni gahit±neva honti. Mano chaµµho etesanti manochaµµh±. Pavedit±ti pak±sit±. Ettha ajjhattikesu chaµµhassa man±yatanassa gahaºena tassa visayabh³ta½ dhamm±yatana½ gahitameva hoti. Eva½ “katama½ ta½ up±d±nan”ti ima½ pañha½ vissajjento punapi dv±das±yatan±na½ vaseneva dukkhasacca½ pak±sesi. Manogahaºena v± sattanna½ viññ±ºadh±t³na½ gahitatt± t±su purimapañcaviññ±ºadh±tuggahaºena t±sa½ vatth³ni pañca cakkh±d²ni ±yatan±ni, manodh±tumanoviññ±ºadh±tuggahaºena t±sa½ vatthugocarabheda½ dhamm±yatana½ gahitamev±ti evampi dv±das±yatanavasena dukkhasacca½ pak±sesi. Lokuttaraman±yatanadhamm±yatanekadeso panettha yattha loko vihaññati, ta½ sandh±ya niddiµµhatt± na saªgayhati.
Ettha chanda½ vir±jetv±ti ettha dv±das±yatanabhede dukkhasacce t±nev±yatan±ni khandhato dh±tuto n±mar³patoti tath± tath± vavatthapetv±, tilakkhaºa½ ±ropetv±, vipassanto arahattamaggapariyos±n±ya vipassan±ya taºh±saªkh±ta½ chanda½ sabbaso vir±jetv± vinetv± viddha½setv±ti attho. Eva½ dukkh± pamuccat²ti imin± pak±rena etasm± vaµµadukkh± pamuccat²ti Evamim±ya upa¹¹hag±th±ya “niyy±na½ pucchito br³hi, katha½ dukkh± pamuccat²”ti aya½ pañho vissajjito hoti, maggasaccañca pak±sita½ samudayanirodhasacc±ni panettha purimanayeneva saªgahitatt± pak±sit±neva hont²ti veditabb±ni. Upa¹¹hag±th±ya v± dukkhasacca½, chandena samudayasacca½, “vir±jetv±”ti ettha vir±gena nirodhasacca½, “vir±g±vimuccat²”ti vacanato v± maggasacca½. “Evan”ti up±yanidassanena maggasacca½, dukkhanirodhanti vacanato v±. “Dukkh± pamuccat²”ti dukkhapamokkhena nirodhasaccanti evamettha catt±ri sacc±ni pak±sit±ni hont²ti veditabb±ni.
174. Eva½ catusaccagabbh±ya g±th±ya lakkhaºato niyy±na½ pak±setv± puna tadeva sakena nirutt±bhil±pena nigamento ±ha “eta½ lokassa niyy±nan”ti. Ettha etanti pubbe vuttassa niddeso, lokass±ti tedh±tukalokassa. Yath±tathanti avipar²ta½. Eta½ vo ahamakkh±m²ti sacepi ma½ sahassakkhattu½ puccheyy±tha, eta½ vo ahamakkh±mi, na añña½. Kasm±? Yasm± eva½ dukkh± pamuccati, na aññath±ti adhipp±yo. Atha v± etena niyy±nena ekadvattikkhatu½ niggat±nampi eta½ vo ahamakkh±mi, uparivises±dhigam±yapi etadeva ahamakkh±m²ti attho. Kasm±? Yasm± eva½ dukkh± pamuccati asesanisses±ti arahattanik³µena desana½ niµµh±pesi. Desan±pariyos±ne dvepi yakkhasen±patayo sot±pattiphale patiµµhahi½su saddhi½ yakkhasahassena.
175. Atha hemavato pakatiy±pi dhammagaru id±ni ariyabh³miya½ patiµµh±ya suµµhutara½ atitto bhagavato vicitrapaµibh±n±ya desan±ya bhagavanta½ sekkh±sekkhabh³mi½ pucchanto “ko s³dha tarat²”ti g±thamabh±si. Tattha ko s³dha tarati oghanti imin± caturogha½ ko tarat²ti sekkhabh³mi½ pucchati avisesena. Yasm± aººavanti na vitthatamatta½ n±pi gambh²ramatta½ apica pana ya½ vitthatatarañca gambh²ratarañca, ta½ vuccati. T±diso ca sa½s±raººavo. Ayañhi samantato pariyant±bh±vena vitthato, heµµh± patiµµh±bh±vena upari ±lamban±bh±vena ca gambh²ro, tasm± “ko idha tarati aººava½, tasmiñca appatiµµhe an±lambe gambh²re aººave ko na s²dat²”ti asekkhabh³mi½ pucchati.
176. Atha bhagav± yo bhikkhu j²vitahetupi v²tikkama½ akaronto sabbad± s²lasampanno lokiyalokuttar±ya ca paññ±ya paññav±, upac±rappan±sam±dhin± iriy±pathaheµµhimamaggaphalehi ca susam±hito, tilakkhaºa½ ±ropetv± vipassan±ya niyakajjhattacintanas²lo, s±taccakiriy±vah±ya appam±dasatiy± ca samann±gato. Yasm± so catutthena maggena ima½ suduttara½ ogha½ anavasesa½ tarati, tasm± sekkhabh³mi½ vissajjento “sabbad± s²lasampanno”ti ima½ tisikkh±gabbha½ g±tham±ha. Ettha hi s²lasampad±ya adhis²lasikkh±, satisam±dh²hi adhicittasikkh±, ajjhattacintit±paññ±hi adhipaññ±sikkh±ti tisso sikkh± sa-upak±r± s±nisa½s± ca vutt±. Upak±ro hi sikkh±na½ lokiyapaññ± sati ca, anisa½so s±maññaphal±n²ti.
177. Eva½ paµhamag±th±ya sekkhabh³mi½ dassetv± id±ni asekkhabh³mi½ dassento dutiyag±tham±ha. Tassattho virato k±masaññ±y±ti y± k±ci k±masaññ±, tato sabbato catutthamaggasampayutt±ya samucchedaviratiy± virato. “Viratto”tipi p±µho. Tad± “k±masaññ±y±”ti bhummavacana½ hoti, sag±th±vagge pana “k±masaññ±s³”tipi (sa½. ni. 1.96) p±µho. Cat³hipi maggehi dasanna½ sa½yojan±na½ at²tatt± sabbasa½yojan±tigo, catuttheneva v± uddhambh±giyasabbasa½yojan±tigo tatratatr±bhinandin²taºh±saªkh±t±ya nandiy± tiººañca bhav±na½ parikkh²ºatt± nand²bhavaparikkh²ºo so t±diso kh²º±savo bhikkhu gambh²re sa½s±raººave na s²dati nand²parikkhayena sa-up±disesa½, bhavaparikkhayena ca anup±disesa½ nibb±nathala½ sam±pajja paramass±sappattiy±ti.
178. Atha hemavato sah±yañca yakkhaparisañca oloketv± p²tisomanassaj±to “gambh²rapaññan”ti evam±d²hi g±th±hi bhagavanta½ abhitthavitv± sabb±vatiy± paris±ya sah±yena ca saddhi½ abhiv±detv±, padakkhiºa½ katv±, attano vasanaµµh±na½ agam±si.
T±sa½ pana g±th±na½ aya½ atthavaººan±– gambh²rapaññanti gambh²r±ya paññ±ya samann±gata½. Tattha paµisambhid±ya½ vuttanayena gambh²rapaññ± veditabb±. Vuttañhi tattha “gambh²resu khandhesu ñ±ºa½ pavattat²ti gambh²rapaññ±”ti-±di (paµi. ma. 3.4). Nipuºatthadassinti nipuºehi khattiyapaº¹it±d²hi abhisaªkhat±na½ pañh±na½ atthadassi½ atth±na½ v± y±ni nipuº±ni k±raº±ni duppaµivijjh±ni aññehi tesa½ dassanena nipuºatthadassi½. R±g±dikiñcan±bh±vena akiñcana½. Duvidhe k±me tividhe ce bhave alagganena k±mabhave asatta½. Khandh±dibhedesu sabb±rammaºesu chandar±gabandhan±bh±vena sabbadhi vippamutta½. Dibbe pathe kamam±nanti aµµhasam±pattibhede dibbe pathe sam±pajjanavasena caªkamanta½. Tattha kiñc±pi na t±ya vel±ya bhagav± dibbe pathe kamati, apica kho pubbe kamana½ up±d±ya kamanasattisabbh±vena tattha laddhavas²bh±vat±ya eva½ vuccati. Atha v± ye te visuddhidev± arahanto, tesa½ pathe santavih±re kamanen±peta½ vutta½. Mahant±na½ guº±na½ esanena mahesi½.
179. Dutiyag±th±ya aparena pariy±yena thuti ±raddh±ti katv± puna nipuºatthadassiggahaºa½ nidasseti. Atha v± nipuºatthe dasset±ranti attho. Paññ±dadanti paññ±paµil±bhasa½vattanik±ya paµipattiy± kathanena paññ±d±yaka½. K±m±laye asattanti yv±ya½k±mesu taºh±diµµhivasena duvidho ±layo, tattha asatta½. Sabbavidunti sabbadhammavidu½, sabbaññunti vutta½ hoti. Sumedhanti tassa sabbaññubh±vassa maggabh³t±ya p±ram²paññ±saªkh±t±ya medh±ya samann±gata½. Ariye patheti aµµhaªgike magge, phalasam±pattiya½ v±. Kamam±nanti paññ±ya ajjhog±ham±na½ maggalakkhaºa½ ñatv± desanato, pavisam±na½ v± khaºe khaºe phalasam±pattisam±pajjanato, catubbidhamaggabh±van±saªkh±t±ya kamanasattiy± kamitapubba½ v±.
180. Sudiµµha½ vata no ajj±ti. Ajja amhehi sundara½ diµµha½, ajja v± amh±ka½ sundara½ diµµha½, dassananti attho. Suppabh±ta½ suhuµµhitanti ajja amh±ka½ suµµhu pabh±ta½ sobhana½ v± pabh±ta½ ahosi. Ajja ca no sundara½ uµµhita½ ahosi, anuparodhena sayanato uµµhita½. Ki½ k±raºa½? Ya½ addas±ma sambuddha½, yasm± sambuddha½ addas±m±ti attano l±bhasampatti½ ±rabbha p±mojja½ pavedeti.
181. Iddhimantoti kammavip±kajiddhiy± samann±gat±. Yasassinoti l±bhaggapariv±raggasampann±. Saraºa½ yant²ti kiñc±pi maggeneva gat±, tath±pi sot±pannabh±vaparid²panattha½ pas±dadassanatthañca v±ca½ bhindati.
182. G±m± g±manti devag±m± devag±ma½. Nag± naganti devapabbat± devapabbata½. Namassam±n± sambuddha½, dhammassa ca sudhammatanti “samm±sambuddho vata bhagav±, sv±kkh±to vata bhagavato dhammo”ti-±din± nayena buddhasubodhitañca dhammasudhammatañca. “Suppaµipanno vata bhagavato s±vakasaªgho”ti-±din± saªgha-suppaµipattiñca abhitthavitv± abhitthavitv± namassam±n± dhammaghosak± hutv± vicariss±m±ti vutta½ hoti. Sesamettha utt±natthamev±ti.

Paramatthajotik±ya khuddaka-aµµhakath±ya

Suttanip±ta-aµµhakath±ya hemavatasuttavaººan± niµµhit±.