Na ca p±daloloti. P±daloliya½ pajaheyya vinodeyya byanti½ kareyya anabh±va½ gameyya, p±daloliy± ±rato assa virato paµivirato nikkhanto nissaµo vippamutto visaññutto vimariy±dikatena cetas± vihareyya, paµisall±n±r±mo assa paµisall±narato ajjhatta½ cetosamathamanuyutto anir±katajjh±no vipassan±ya samann±gato br³het± suññ±g±ra½ jh±y² jh±narato ekattamanuyutto sadatthagarukoti– okkhittacakkhu na ca p±dalolo.
Jh±n±nuyutto bahuj±garass±ti. Jh±n±nuyuttoti dv²hi k±raºehi jh±n±nuyutto– anuppannassa v± paµhamassa jh±nassa upp±d±ya yutto payutto ±yutto sam±yutto, anuppannassa v± dutiyassa jh±nassa… tatiyassa jh±nassa… catutthassa jh±nassa upp±d±ya yutto payutto ±yutto sam±yuttoti. Evampi jh±n±nuyutto. Atha v± uppanna½ v± paµhama½ jh±na½ ±sevati bh±veti bahul²karoti [bahuli½ karoti (ka.)], uppanna½ v± dutiya½ jh±na½ tatiya½ jh±na½… catuttha½ jh±na½ ±sevati bh±veti bahul²karot²ti. Evampi jh±n±nuyutto.
Bahuj±garass±ti idha bhikkhu divasa½ caªkamena nisajj±ya ±varaº²yehi dhammehi citta½ parisodheti, rattiy± paµhama½ y±ma½ caªkamena nisajj±ya ±varaº²yehi dhammehi citta½ parisodheti, rattiy± majjhima½ y±ma½ dakkhiºena passena s²haseyya½ kappeti p±de p±da½ acc±dh±ya sato sampaj±no uµµh±nasañña½ manasi katv±, rattiy± pacchima½ y±ma½ paccuµµh±ya caªkamena nisajj±ya ±varaº²yehi dhammehi citta½ parisodhet²ti– jh±n±nuyutto bahuj±garassa.
Upekkham±rabbha sam±hitattoti. Upekkh±ti y± catutthe jh±ne upekkh± upekkhan± ajjhupekkhan± cittasamat± cittappassaddhat± majjhattat± cittassa. Sam±hitattoti y± cittassa µhiti saºµhiti avaµµhiti avis±h±ro avikkhepo avis±haµam±nasat± samatho sam±dhindriya½ sam±dhibala½ samm±sam±dhi. Upekkham±rabbha sam±hitattoti. Catutthe jh±ne upekkha½ ±rabbha ekaggacitto avikkhittacitto avis±haµam±nasoti– upekkham±rabbha sam±hitatto.
Takk±saya½ kukkuccañcupacchindeti. Takk±ti nava vitakk±– k±mavitakko, by±p±davitakko, vihi½s±vitakko, ñ±tivitakko, janapadavitakko, amaravitakko, par±nudayat±paµisaññutto vitakko, l±bhasakk±rasilokapaµisaññutto vitakko, anavaññattipaµisaññutto vitakko– ime vuccanti nava vitakk±. K±mavitakk±na½ k±masaññ±sayo, by±p±davitakk±na½ by±p±dasaññ±sayo, vihi½s±vitakk±na½ vihi½s±saññ±sayo. Atha v± takk±na½ vitakk±na½ saªkapp±na½ avijj±sayo, ayoniso manasik±ro ±sayo, asmim±no ±sayo, anottappa½ ±sayo, uddhacca½ ±sayo.
Kukkuccanti hatthakukkuccampi kukkucca½ p±dakukkuccampi kukkucca½ hatthap±dakukkuccampi kukkucca½, akappiye kappiyasaññit± kappiye akappiyasaññit±, avajje vajjasaññit±, vajje avajjasaññit±. Ya½ evar³pa½ kukkucca½ kukkucc±yan± kukkucc±yitatta½ cetaso vippaµis±ro manovilekho– ida½ vuccati kukkucca½.
Api ca dv²hi k±raºehi uppajjati kukkucca½ cetaso vippaµis±ro manovilekho– katatt± ca akatatt± ca. Katha½ katatt± ca akatatt± ca uppajjati kukkucca½ cetaso vippaµis±ro manovilekho? “Kata½ me k±yaduccarita½, akata½ me k±yasucaritan”ti uppajjati kukkucca½ cetaso vippaµis±ro manovilekho. “Kata½ me vac²duccarita½… kata½ me manoduccarita½… kato me p±º±tip±to, akat± me p±º±tip±t± veramaº²”ti uppajjati kukkucca½ cetaso vippaµis±ro manovilekho. “Kata½ me adinn±d±na½… kato me k±mesumicch±c±ro… kato me mus±v±do… kat± me pisuºav±c±… kat± me pharusav±c±… kato me samphappal±po… kat± me abhijjh±… kato me by±p±do… kat± me micch±diµµhi, akat± me samm±diµµh²”ti uppajjati kukkucca½ cetaso vippaµis±ro manovilekho. Eva½ katatt± ca akatatt± ca uppajjati kukkucca½ cetaso vippaµis±ro manovilekho.
Atha v± “s²lesumhi na parip³rak±r²”ti uppajjati kukkucca½ cetaso vippaµis±ro manovilekho; “indriyesumhi aguttadv±ro”ti… “bhojane amattaññ³mh²”ti… “j±gariya½ ananuyuttomh²”ti… “na satisampajaññena samann±gatomh²”ti… “abh±vit± me catt±ro satipaµµh±n±”ti… “abh±vit± me catt±ro sammappadh±n±”ti… “abh±vit± me catt±ro iddhip±d±”ti… “abh±vit±ni me pañcindriy±n²”ti… “abh±vit±ni me pañca bal±n²”ti… “abh±vit± me satta bojjhaªg±”ti… “abh±vito me ariyo aµµhaªgiko maggo”ti… “dukkha½ me apariññ±tan”ti… “dukkhasamudayo me appah²no”ti… “maggo me abh±vito”ti… “nirodho me asacchikato”ti uppajjati kukkucca½ cetaso vippaµis±ro manovilekho. Takk±saya½ kukkuccañcupacchindeti. Takkañca takk±sayañca kukkuccañca upacchindeyya chindeyya ucchindeyya samucchindeyya pajaheyya vinodeyya byanti½ kareyya anabh±va½ gameyy±ti– takk±saya½ kukkuccañcupacchinde.
Ten±ha bhagav±–
“Okkhittacakkhu na ca p±dalolo, jh±n±nuyutto bahuj±garassa;
upekkham±rabbha sam±hitatto, takk±saya½ kukkuccañcupacchinde”ti.
208. Cudito vac²bhi satim±bhinande, sabrahmac±r²su khila½ pabhinde;
v±ca½ pamuñce kusala½ n±tivela½, janav±dadhamm±ya na cetayeyya.
Cudito vac²bhi satim±bhinandeti. Cuditoti upajjh±y± v± ±cariy± v± sam±nupajjh±yak± v± sam±n±cariyak± v± mitt± v± sandiµµh± v± sambhatt± v± sah±y± v± codenti– “ida½ te, ±vuso, ayutta½, ida½ te appatta½, ida½ te as±ruppa½, ida½ te as²laµµhan”ti. Sati½ upaµµhapetv± ta½ codana½ nandeyya abhinandeyya modeyya anumodeyya iccheyya s±diyeyya patthayeyya pihayeyya abhijappeyya. Yath± itth² v± puriso v± daharo yuv± maº¹anaj±tiko s²sa½nh±to uppalam±la½ v± vassikam±la½ v± adhimuttakam±la½ v± labhitv± ubhohi hatthehi paµiggahetv± uttamaªge sirasmi½ patiµµh±petv± nandeyya abhinandeyya modeyya anumodeyya iccheyya s±diyeyya patthayeyya pihayeyya abhijappeyya; evameva sati½ upaµµhapetv± ta½ codana½ nandeyya abhinandeyya modeyya anumodeyya iccheyya s±diyeyya patthayeyya pihayeyya abhijappeyya.
“Nidh²na½va [nidhina½va (ka.) dha. pa. 76] pavatt±ra½, ya½ passe vajjadassina½;
niggayhav±di½ medh±vi½, t±disa½ paº¹ita½ bhaje.
“T±disa½ bhajam±nassa, seyyo hoti na p±piyo;
ovadeyy±nus±seyya, asabbh± ca niv±raye;
satañhi so piyo hoti, asata½ hoti appiyo”ti.
Cudito vac²bhi satim±bhinande, sabrahmac±r²su khila½ pabhindeti. Sabrahmac±r²ti ekakamma½ ekuddeso samasikkhat±. Sabrahmac±r²su khila½ pabhindeti. Sabrahmac±r²su ±hatacittata½ khilaj±tata½ pabhindeyya pañcapi cetokhile bhindeyya, tayopi cetokhile bhindeyya, r±gakhila½ dosakhila½ mohakhila½ bhindeyya pabhindeyya sambhindeyy±ti– sabrahmac±r²su khila½ pabhinde.
V±ca½ pamuñce kusala½ n±tivelanti. ѱºasamuµµhita½ v±ca½ muñceyya, atth³pasa½hita½ dhamm³pasa½hita½ k±lena s±padesa½ pariyantavati½ v±ca½ muñceyya pamuñceyy±ti– v±ca½ pamuñce kusala½. N±tivelanti. Vel±ti dve vel±– k±lavel± ca s²lavel± ca. Katam± k±lavel±? K±l±tikkanta½ v±ca½ na bh±seyya, vel±tikkanta½ v±ca½ na bh±seyya, k±lavel±tikkanta½ v±ca½ na bh±seyya, k±la½ asampatta½ v±ca½ na bh±seyya, vela½ asampatta½ v±ca½ na bh±seyya, k±lavela½ asampatta½ v±ca½ na bh±seyya.
“Yo ve [ca (sy±.)] k±le asampatte, ativelañca bh±sati;
eva½ so nihato seti, kokil±yeva [kokiliy±va (sy±.)] atrajo”ti.
Aya½ k±lavel±. Katam± s²lavel±? Ratto v±ca½ na bh±seyya, duµµho v±ca½ na bh±seyya, m³¼ho v±ca½ na bh±seyya, mus±v±da½ na bh±seyya, pisuºav±ca½ na bh±seyya, pharusav±ca½ na bh±seyya, samphappal±pa½ na bh±seyya na katheyya na bhaºeyya na d²payeyya na vohareyya. Aya½ s²lavel±ti v±ca½ pamuñce kusala½ n±tivela½.
Janav±dadhamm±ya na cetayeyy±ti. Jan±ti khattiy± ca br±hmaº± ca vess± ca sudd± ca gahaµµh± ca pabbajit± ca dev± ca manuss± ca. Janassa v±d±ya upav±d±ya nind±ya garah±ya akittiy± avaººah±rik±ya s²lavipattiy± v± ±c±ravipattiy± v± diµµhivipattiy± v± ±j²vavipattiy± v± na cetayeyya cetana½ na upp±deyya citta½ na upp±deyya saªkappa½ na upp±deyya manasik±ra½ na upp±deyy±ti– janav±dadhamm±ya na cetayeyya.
Ten±ha bhagav±–
“Cudito vac²bhi satim±bhinande, sabrahmac±r²su khila½ pabhinde;
v±ca½ pamuñce kusala½ n±tivela½, janav±dadhamm±ya na cetayeyy±”ti.
209. Ath±para½ pañca raj±ni loke, yesa½ sat²m± vinay±ya sikkhe;
r³pesu saddesu atho rasesu, gandhesu phassesu sahetha r±ga½.
Ath±para½ pañca raj±ni loketi. Ath±ti padasandhi padasa½saggo padap±rip³r² akkharasamav±yo byañjanasiliµµhat± pad±nupubbat±peta½– ath±ti. Pañca raj±n²ti r³parajo, saddarajo, gandharajo, rasarajo, phoµµhabbarajo.
“R±go rajo na ca pana reºu vuccati, r±gasseta½ adhivacana½ rajoti;
eta½ raja½ vippajahitv± [paµivinoditv± (ka.)] paº¹it±, viharanti te vigatarajassa s±sane.
“Doso rajo na ca pana reºu vuccati…pe…;
viharanti te vigatarajassa s±sane.
“Moho rajo na ca pana reºu vuccati…pe…;
viharanti te vigatarajassa s±sane”.
Loketi ap±yaloke manussaloke devaloke khandhaloke dh±tuloke ±yatanaloketi– ath±para½ pañca raj±ni loke.
Yesa½ sat²m± vinay±ya sikkheti. Yesanti r³par±gassa saddar±gassa gandhar±gassa rasar±gassa phoµµhabbar±gassa. Sat²m±ti y± sati anussati paµissati sati saraºat± dh±raºat± apil±panat± asammussanat± satindriya½ satibala½ samm±sati satisambojjhaªgo ek±yanamaggo– aya½ vuccati sati. Im±ya satiy± upeto samupeto upagato samupagato upapanno samupapanno samann±gato. So vuccati satim± Sikkheti tisso sikkh±– adhis²lasikkh±, adhicittasikkh±, adhipaññ±sikkh±. Katam± adhis²lasikkh±…pe… aya½ adhipaññ±sikkh±. Yesa½ sat²m± vinay±ya sikkheti. Satim± puggalo yesa½ r³par±gassa saddar±gassa gandhar±gassa rasar±gassa phoµµhabbar±gassa vinay±ya paµivinay±ya pah±n±ya v³pasam±ya paµinissagg±ya paµipassaddhiy± adhis²lampi sikkheyya adhicittampi sikkheyya adhipaññampi sikkheyya, im± tisso sikkh±yo ±vajjanto sikkheyya, j±nanto sikkheyya…pe… sacchik±tabba½ sacchikaronto sikkheyya ±careyya sam±careyya sam±d±ya vatteyy±ti– yesa½ sat²m± vinay±ya sikkhe.
R³pesu saddesu atho rasesu, gandhesu phassesu sahetha r±ganti. R³pesu saddesu gandhesu rasesu phoµµhabbesu r±ga½ saheyya parisaheyya abhibhaveyya ajjhotthareyya pariy±diyeyya maddeyy±ti– r³pesu saddesu atho rasesu gandhesu phassesu sahetha r±ga½.
Ten±ha bhagav±–
“Ath±para½ pañca raj±ni loke, yesa½ sat²m± vinay±ya sikkhe;
r³pesu saddesu atho rasesu, gandhesu phassesu sahetha r±gan”ti.
210. Etesu dhammesu vineyya chanda½, bhikkhu satim± suvimuttacitto;
k±le so samm± dhamma½ pariv²ma½sam±no, ekodibh³to vihane tama½ so. [Iti bhagav±]
Etesu dhammesu vineyya chandanti. Etes³ti r³pesu saddesu gandhesu rasesu phoµµhabbesu. Chandoti yo k±mesu k±macchando k±mar±go k±manand² k±mataºh± k±masneho k±mapari¼±ho k±mamucch± k±majjhos±na½ k±mogho k±mayogo k±mup±d±na½…pe… k±macchandan²varaºa½. Etesu dhammesu vineyya chandanti. Etesu dhammesu chanda½ vineyya paµivineyya pajaheyya vinodeyya byanti½ kareyya anabh±va½ gameyy±ti– etesu dhammesu vineyya chanda½.
Bhikkhu satim± suvimuttacittoti. Bhikkh³ti puthujjanakaly±ºako v± bhikkhu, sekho v± bhikkhu. Satim±ti y± sati anussati…pe… samm±sati satisambojjhaªgo ek±yanamaggo– aya½ vuccati sati. Im±ya satiy± upeto samupeto…pe… so vuccati satim±.
Bhikkhu satim± suvimuttacittoti. Paµhama½ jh±na½ sam±pannassa n²varaºehi citta½ mutta½ vimutta½ suvimutta½, dutiya½ jh±na½ sam±pannassa vitakkavic±rehi citta½ mutta½ vimutta½ suvimutta½, tatiya½ jh±na½ sam±pannassa p²tiy± ca citta½ mutta½ vimutta½ suvimutta½, catuttha½ jh±na½ sam±pannassa sukhadukkhehi citta½ mutta½ vimutta½ suvimutta½; ±k±s±nañc±yatana½ sam±pannassa r³pasaññ±ya paµighasaññ±ya n±nattasaññ±ya citta½ mutta½ vimutta½ suvimutta½, viññ±ºañc±yatana½ sam±pannassa ±k±s±nañc±yatanasaññ±ya citta½… ±kiñcaññ±yatana½ sam±pannassa viññ±ºañc±yatanasaññ±ya citta½… nevasaññ±n±saññ±yatana½ sam±pannassa ±kiñcaññ±yatanasaññ±ya citta½ mutta½ vimutta½ suvimutta½; sot±pannassa sakk±yadiµµhiy± vicikicch±ya s²labbatapar±m±s± diµµh±nusay± vicikicch±nusay± tadekaµµhehi ca kilesehi citta½ mutta½ vimutta½ suvimutta½, sakad±g±missa o¼±rik± k±mar±g±nusay± paµigh±nusay± tadekaµµhehi ca kilesehi citta½ mutta½ vimutta½ suvimutta½ an±g±missa anusahagat± k±mar±gasaññojan± paµighasaññojan± anusahagat± k±mar±g±nusay± paµigh±nusay± tadekaµµhehi ca kilesehi citta½ mutta½ vimutta½ suvimutta½, arahato r³par±g± ar³par±g± m±n± uddhacc± avijj±ya m±n±nusay± bhavar±g±nusay± avijj±nusay± tadekaµµhehi ca kilesehi bahiddh± ca sabbanimittehi citta½ mutta½ vimutta½ suvimuttanti– bhikkhu satim± suvimuttacitto.
K±lena so samm± dhamma½ pariv²ma½sam±noti. K±len±ti uddhate citte samathassa [sam±dhissa (s².)] k±lo, sam±hite citte vipassan±ya k±lo.
“K±le paggaºhati citta½, niggaºhati pun±pare [ath±pare (sy±.)];
sampaha½sati k±lena, k±le citta½ sam±dahe.
“Ajjhupekkhati k±lena, so yog² k±lakovido;
kimhi k±lamhi pagg±ho, kimhi k±le viniggaho.
“Kimhi paha½san±k±lo, samathak±lo ca k²diso;
upekkh±k±la½ cittassa, katha½ dasseti yogino.
“L²ne cittamhi pagg±ho, uddhatasmi½ viniggaho;
nirass±dagata½ citta½, sampaha½seyya t±vade.
“Sampahaµµha½ yad± citta½, al²na½ bhavatinuddhata½;
samathassa ca so [samathanimittassa so (s². ka.)] k±lo, ajjhatta½ ramaye mano.
“Etena mevup±yena, yad± hoti sam±hita½;
sam±hitacittamaññ±ya, ajjhupekkheyya t±vade.
“Eva½ k±lavid³ dh²ro, k±laññ³ k±lakovido;
k±lena k±la½ cittassa, nimittamupalakkhaye”ti.
K±lena so samm± dhamma½ pariv²ma½sam±noti. “Sabbe saªkh±r± anicc±”ti samm± dhamma½ pariv²ma½sam±no, “sabbe saªkh±r± dukkh±”ti samm± dhamma½ pariv²ma½sam±no, “sabbe dhamm± anatt±”ti samm± dhamma½ pariv²ma½sam±no…pe… “ya½ kiñci samudayadhamma½ sabba½ ta½ nirodhadhamman”ti– samm± dhamma½ pariv²ma½sam±no.
Ekodibh³to vihane tama½ so, iti bhagav±ti. Ekod²ti ekaggacitto avikkhittacitto avis±haµam±naso samatho sam±dhindriya½ sam±dhibala½ samm±sam±dh²ti– ekodibh³to. Vihane tama½ soti r±gatama½ dosatama½ mohatama½ diµµhitama½ m±natama½ kilesatama½ duccaritatama½ andhakaraºa½ acakkhukaraºa½ aññ±ºakaraºa½ paññ±nirodhika½ vigh±tapakkhika½ anibb±nasa½vattanika½ haneyya vihaneyya pajaheyya vinodeyya byanti½ kareyya anabh±va½ gameyya.
Bhagav±ti g±rav±dhivacana½. Api ca bhaggar±goti bhagav±, bhaggadosoti bhagav±, bhaggamohoti bhagav±, bhaggam±noti bhagav±, bhaggadiµµh²ti bhagav±, bhaggakaº¹akoti bhagav±, bhaggakilesoti bhagav±, bhaji vibhaji pavibhaji dhammaratananti bhagav±, bhav±na½ antakaroti bhagav±, bh±vitak±yo bh±vitas²lo bh±vitacitto bh±vitapaññoti bhagav±, bhaji v± bhagav± araññavanapatth±ni pant±ni sen±san±ni appasadd±ni appanigghos±ni vijanav±t±ni manussar±hasseyyak±ni paµisall±nas±rupp±n²ti bhagav±, bh±g² v± bhagav± c²varapiº¹ap±tasen±sanagil±napaccayabhesajjaparikkh±r±nanti bhagav±, bh±g² v± bhagav± attharasassa dhammarasassa vimuttirasassa adhis²lassa adhicittassa adhipaññ±y±ti bhagav±, bh±g² v± bhagav± catunna½ jh±n±na½ catunna½ appamaññ±na½ catunna½ ar³pasam±patt²nanti bhagav±, bh±g² v± bhagav± aµµhanna½ vimokkh±na½ aµµhanna½ abhibh±yatan±na½ navanna½ anupubbavih±rasam±patt²nanti bhagav±, bh±g² v± bhagav± dasanna½ saññ±bh±van±na½ dasanna½ kasiºasam±patt²na½ ±n±p±nassatisam±dhissa asubhasam±pattiy±ti bhagav±, bh±g² v± bhagav± catunna½ satipaµµh±n±na½ catunna½ sammappadh±n±na½ catunna½ iddhip±d±na½ pañcanna½ indriy±na½ pañcanna½ bal±na½ sattanna½ bojjhaªg±na½ ariyassa aµµhaªgikassa maggass±ti bhagav±, bh±g² v± bhagav± dasanna½ tath±gatabal±na½ catunna½ ves±rajj±na½ catunna½ paµisambhid±na½ channa½ abhiññ±na½ channa½ buddhadhamm±nanti bhagav± bhagav±ti neta½ n±ma½ m±tar± kata½ na pitar± kata½ na bh±tar± kata½ na bhaginiy± kata½ na mitt±maccehi kata½ na ñ±tis±lohitehi kata½ na samaºabr±hmaºehi kata½ na devat±hi kata½; vimokkhantikameta½ buddh±na½ bhagavant±na½ bodhiy± m³le saha sabbaññutañ±ºassa paµil±bh± sacchik± paññatti yadida½ bhagav±ti– ekodibh³to vihane tama½ so iti bhagav±.
Ten±ha bhagav±–
“Etesu dhammesu vineyya chanda½, bhikkhu satim± suvimuttacitto;
k±lena so samm± dhamma½ pariv²ma½sam±no, ekodibh³to vihane tama½ so”. [Iti bhagav±ti]

S±riputtasuttaniddeso so¼asamo.

Aµµhakavaggamhi so¼asa suttaniddes± samatt±.

Mah±niddesap±¼i niµµhit±.