9. Upasenasuttavaººan±
39. Navame upasenass±ti ettha upasenoti tassa therassa n±ma½, vaªgantabr±hmaºassa pana puttatt± “vaªgantaputto”ti ca na½ voharanti. Ayañhi thero ±yasmato s±riputtassa kaniµµhabh±t±, s±sane pabbajitv± apaññatte sikkh±pade upasampad±ya dvivasso upajjh±yo hutv± eka½ bhikkhu½ upasamp±detv± tena saddhi½ bhagavato upaµµh±na½ gato, tassa bhikkhuno bhagavat± tassa saddhivih±rikabh±va½ pucchitv± khandhake ±gatanayena “atilahu½ kho tva½, moghapurisa, ±vatto b±hull±ya, yadida½ gaºabandhiyan”ti (mah±va. 75) vigarahito patod±bhitunno viya ±j±n²yo sa½viggam±naso “yadip±ha½ id±ni parisa½ niss±ya bhagavat± vigarahito, parisa½yeva pana niss±ya p±sa½siyo bhaveyyan”ti uss±haj±to sabbe dhutadhamme sam±d±ya vattam±no vipassana½ ±rabhitv± na cirasseva cha¼abhiñño paµisambhid±ppatto mah±kh²º±savo hutv± attano nissitake dhutaªgadhare eva katv± tehi saddhi½ bhagavanta½ upasaªkamitv± santhatasikkh±pade (p±r±. 565 ±dayo) ±gatanayena “p±s±dik± kho ty±ya½, upasena, paris±”ti parisavasena bhagavato santik± laddhapasa½so “etadagga½, bhikkhave, mama s±vak±na½ bhikkh³na½ samantap±s±dik±na½ yadida½ upaseno vaªgantaputto”ti (a. ni. 1.213) etadagge µhapito as²tiy± mah±s±vakesu abbhantaro. So ekadivasa½ pacch±bhatta½ piº¹ap±tappaµikkanto antev±sikesu attano attano div±µµh±na½ gatesu udakakumbhato udaka½ gahetv± p±de pakkh±letv± gatt±ni s²ti½ katv± cammakkhaº¹a½ attharitv± div±µµh±ne div±vih±ra½ nisinno attano guºe ±vajjesi. Tassa te anekasat± anekasahass± poªkh±nupoªkha½ upaµµhahi½su. So “mayha½ t±va s±vakassa sato ime evar³p± guº±, k²dis± nu kho mayha½ satthu guº±”ti bhagavato guº±bhimukha½ manasik±ra½ pesesi. Te tassa ñ±ºabal±nur³pa½ anekakoµisahass± upaµµhahi½su. So “eva½s²lo me satth± eva½dhammo eva½pañño eva½vimutt²”ti-±din± ca “itipi so bhagav± araha½ samm±sambuddho”ti-±din± ca ±vibh±v±nur³pa½ satthu guºe anussaritv± tato “sv±kkh±to”ti-±din± dhammassa, “suppaµipanno”ti-±din± ariyasaªghassa ca guºe anussari. Eva½ mah±thero anek±k±ravok±ra½ ratanattayaguºesu ±vibh³tesu attamano pamudito u¼±rap²tisomanassa½ paµisa½vedento nis²di. Tamattha½ dassetu½ “±yasmato upasenassa vaªgantaputtassa rahogatass±”ti-±di vutta½. Tattha rahogatass±ti rahasi gatassa. Paµisall²nass±ti ek²bh³tassa. Eva½ cetaso parivitakko udap±d²ti eva½ id±ni vuccam±n±k±ro cittassa vitakko uppajji. L±bh± vata meti ye ime manussattabuddhupp±dasaddh±samadhigam±dayo, aho vata me ete l±bh±. Suladdha½ vata meti yañcida½ may± bhagavato s±sane pabbajj³pasampad±ratanattayapayirup±san±di paµiladdha½, ta½ me aho vata suµµhu laddha½. Tattha k±raºam±ha “satth± ca me”ti-±din±. Tattha diµµhadhammikasampar±yikaparamatthehi yath±raha½ satte anus±sat²ti satth±. Bh±gyavantat±d²hi k±raºehi bhagav±. ¾rakatt± kilesehi, kiles±r²na½ hatatt±, sa½s±racakkassa v± ar±na½ hatatt±, paccay±d²na½ arahatt±, p±pakaraºe rah±bh±v± araha½ Samm± s±mañca sabbadhamm±na½ buddhatt± samm±sambuddhoti ayamettha saªkhepo, vitth±ro pana visuddhimagge (visuddhi. 1.123 ±dayo) buddh±nussatiniddesato gahetabbo. Sv±kkh±teti suµµhu akkh±te, ekantaniyy±nika½ katv± bh±site. Dhammavinayeti p±vacane. Tañhi yath±nusiµµha½ paµipajjam±n±na½ sa½s±radukkhap±tato dh±raºena, r±g±dikilese vinayanena ca dhammavinayoti vuccati. Sabrahmac±rinoti seµµhaµµhena brahmasaªkh±ta½ bhagavato s±sana½ ariyamagga½ saha caranti paµipajjant²ti sabrahmac±rino. S²lavantoti maggaphalas²lavasena s²lavanto. Kaly±ºadhamm±ti sam±dhipaññ±vimuttivimuttiñ±ºadassan±dayo kaly±º± sundar± dhamm± etesa½ atth²ti kaly±ºadhamm±. Etena saªghassa suppaµipatti½ dasseti. S²lesu camhi parip³rak±r²ti “ahampi pabbajitv± na tiracch±nakath±kathiko k±yada¼hibahulo hutv± vih±si½, atha kho p±timokkhasa½var±di½ catubbidhampi s²la½ akhaº¹a½ achidda½ asabala½ akamm±sa½ bhujissa½ viññuppasattha½ apar±maµµha½ katv± parip³rento ariyamagga½yeva p±pesin”ti vadati. Etena heµµhimaphaladvayasampattimattano d²peti. Sot±pannasakad±g±mino hi s²lesu parip³rak±rino. Susam±hito camhi ekaggacittoti upac±rappan±bhedena sam±dhin± sabbath±pi sam±hito ca amhi avikkhittacitto. Imin± sam±dhismi½ parip³rak±rit±vacanena tatiyaphalasampattimattano d²peti. An±g±mino hi sam±dhismi½ parip³rak±rino. Arah± camhi kh²º±savoti k±m±sav±d²na½ sabbaso kh²ºatt± kh²º±savo, tato eva parikkh²ºabhavasa½yojano sadevake loke aggadakkhiºeyyat±ya arah± camhi. Etena attano katakaraº²yata½ dasseti. Mahiddhiko camhi mah±nubh±voti adhiµµh±navikubban±di-iddh²su mahat± vas²bh±vena samann±gatatt± mahiddhiko u¼±rassa puññ±nubh±vassa guº±nubh±vassa ca sampattiy± mah±nubh±vo ca asmi. Etena lokiy±bhiññ±nav±nupubbavih±rasam±pattiyogamattano d²peti. Abhiññ±su vas²bh±vena hi ariy± yathicchitanipph±danena mahiddhik±, pubb³panissayasampattiy± n±n±vih±rasam±patt²hi ca visodhitasant±natt± mah±nubh±v± ca hont²ti. Bhaddaka½ me j²vitanti eva½vidhas²l±diguºasamann±gatassa me y±v±ya½ k±yo dharati, t±va satt±na½ hitasukhameva va¹¹hati, puññakkhettabh±vato j²vitampi me bhaddaka½ sundara½. Bhaddaka½ maraºanti sace panida½ khandhapañcaka½ ajja v± imasmi½yeva v± khaºe anup±d±no viya j±tavedo nibb±yati, ta½ appaµisandhika½ parinibb±nasaªkh±ta½ maraºampi me bhaddakanti ubhayattha t±dibh±va½ d²peti. Eva½ mah±thero appah²nasomanassuppil±vitav±sanussannatt± u¼±rasomanassito dhammabahum±nena dhammap²tipaµisa½vedanena parivitakkesi. Ta½ satth± gandhakuµiya½ nisinnova sabbaññutaññ±ºena j±nitv± j²vite maraºe ca tassa t±dibh±vavibh±vana½ ima½ ud±na½ ud±nesi. Tena vutta½– “atha kho bhagav±…pe… ud±nes²”ti. Tattha ya½ j²vita½ na tapat²ti ya½ kh²º±savapuggala½ j²vita½ ±yati½ khandhappavattiy± sabbena sabba½ abh±vato na tapati na b±dhati, vattam±nameva v± j²vita½ sabbaso saªkhatadhammatt± satipaññ±vepullappattiy± sabbattha satisampajaññasam±yogato na b±dhati. Yo hi andhaputhujjano p±pajanasev² ayonisomanasik±rabahulo akatakusalo akatapuñño, so “akata½ vata me kaly±ºan”ti-±din± vippaµis±rena tapat²ti tassa j²vita½ ta½ tapati n±ma. Itare pana akatap±p± katapuññ± kaly±ºaputhujjanena saddhi½ satta sekh± tapan²yadhammaparivajjanena atapan²yadhammasamann±gamena ca pacch±nut±pena na tapant²ti na tesa½ j²vita½ tapati. Kh²º±save pana vattabbameva natth²ti pavattidukkhavasena atthavaººan± kat±. Maraºante na socat²ti maraºasaªkh±te ante pariyos±ne, maraºasam²pe v± na socati an±g±mimaggeneva sokassa samuggh±titatt±. Sa ve diµµhapado dh²ro, sokamajjhe na socat²ti so anabhijjh±d²na½ catunna½ dhammapad±na½ nibb±nasseva v± diµµhatt± diµµhapado, dhitisampannatt± dh²ro kh²º±savo socanadhammatt± “sok±”ti laddhan±m±na½ av²tar±g±na½ satt±na½, sokahet³na½ v± lokadhamm±na½ majjhe µhatv±pi na socati. Id±nissa sabbaso sokahet³na½ abh±va½ d²petu½ “ucchinnabhavataºhass±”ti-±dim±ha. Tattha yassa aggamaggena sabbaso ucchinn± bhavataºh±, so ucchinnabhavataºho. Tassa avasesakiles±na½ anavasesav³pasamena santacittassa kh²º±savabhikkhuno. Vikkh²ºo j±tisa½s±roti j±ti-±diko–
“Khandh±nañca paµip±µi, dh±tu-±yatan±na ca;
abbocchinna½ vattam±n±, ‘sa½s±ro’ti pavuccat²”ti.–
Vuttalakkhaºo sa½s±ro visesato kh²ºo. Tasm± natthi tassa punabbhavoti yasm± tassa evar³passa ariyapuggalassa ±yati½ punabbhavo natthi, tasm± tassa j±tisa½s±ro kh²ºo. Kasm± panassa punabbhavo natthi? Yasm± ucchinnabhavataºho santacitto ca hoti, tasm±ti ±vattetv± vattabba½. Atha v± vikkh²ºo j±tisa½s±ro, tato eva natthi tassa punabbhavoti attho yojetabbo.
Navamasuttavaººan± niµµhit±.