Khak±rantadh±tu
Kh± pakathane khy± ca. Pakathana½ ±cikkhana½ desana½ v±. Kh±ti, saªkh±ti. ¾pubbatte visadisabh±vena kh±tyakkharassa dvitta½, ±k±rassa ca saññogapubbatt± rassatta½, akkh±ti. Akkh±si purisuttamo. Akkheyya½ te aha½ ayye. Dhammo saªkh±yati. Akkh±yati. Atra pana kak±ralopo. Sv±kh±to bhagavat± dhammo. Saªkh±to. Akkh±to. Akkh±t±ro tath±gat±. Saªkh±t± sabbadhamm±na½ vidhuro. Saªkh±, paµisaªkh±. Kriya½ ±ky±ti kathet²ti ±khy±ta½. Keci pana “sv±kh±to”ti ca “sv±kkhy±to”ti ca “sv±khy±to”ti ca padamicchanti. Tattha pacchim±ni sakkaµabh±s±to naya½ gahetv± vutt±ni, itara½ yath±µhitar³panipphattivasena, ato yath±dassitapad±niyeva pasatthatar±ni. Tattha saªkh±saddassa atthuddh±ro n²yate– saªkh±saddo ñ±ºakoµµh±sapaññattigaºan±su dissati. “Saªkh±yeka½ paµisevat²”ti-±d²su hi ñ±ºe dissati. “Papañcasaññ±saªkh± samud±carant²”ti-±d²su koµµh±se. “Tesa½ tesa½ dhamm±na½ saªkh± samaññ±”ti-±d²su paññattiya½. “Na sukara½ saªkh±tun”ti-±d²su gaºan±ya½. Ettheta½ vuccati–
“ѱºapaññattikoµµh±sa-gaºan±su padissati;
saªkh±saddoti d²peyya, dhammad²passa s±sane”ti.
Khi khaye. Khiyanadhamma½ kh²yati. S±san±nur³pena sare ik±rassa iyy±deso, khiyyati. “Khayo, kha½” iccapi r³p±ni ñeyy±ni. Tattha khayoti khiyana½ khayo. Atha v± khiyanti kiles± etth±ti khayo, magganibb±n±ni. Khayasaªkh±tena maggena p±puºiyatt± phalampi khayo. Khanti tuccha½ suñña½ vivitta½ ritta½, khanti v± ±k±so. Khi niv±se. Kh²yati, khiyyati v±. S±san±nur³pena ik±rassa ²ya iyy±deso daµµhabbo. Aya½ div±digaºepi pakkhipitabbo. Kha½ khaya½. Abhiramaº²ya½ r±jakkhaya½. Tattha kh²yat²ti nivasati. Khanti cakkh±di-indriya½ cakkhuviññ±º±d²na½ niv±saµµhena. Khayanti nivesana½. R±jakkhayanti rañño nivesana½. Atr±ya½ p±¼i–
“Sace ca ajja dh±resi, kum±ra½ c±rudassana½;
kusena j±takhattiya½, savaººamaºimekhala½;
p³jit± ñ±tisaªghehi, na gacchasi yamakkhayan”ti.
Tattha yamakkhayanti yamanivesana½. Khu sadde. Khoti khavati. Khe kh±danasatt±su. Kh±yati. Und³r± kh±yanti. Vikkh±yitaka½. Gokh±yitaka½. Assir² viya kh±yati. Dis±pi me na pakkh±yanti. Etth±dimhi k±yat²ti kh±dati. Atha v± upaµµh±ti paññ±yati. Sukha dukkha takriy±ya½. Takriy±ti sukhadukkh±na½ vedan±na½ kriy±, sukhana½ dukkhananti vutta½ hoti. Akammak± ime dh±tavo. Sukhati, dukkhati. Sukha½, dukkha½. Sukhito, dukkhito. Sukha½ s±ta½ p²ºana½, dukkha½ vigh±ta½ agha½ kileso. Tattha sukhanti sukhayat²ti sukha½. Yassuppajjati, ta½ sukhita½ karot²ti attho. Dukkhanti dukkhayat²ti dukkha½. Yassuppajjati, ta½ dukkhita½ karot²ti attho. Im±ni nibbacan±ni k±ritavasena vutt±n²ti daµµhabba½ aµµhakath±ya½ sukhadukkhasaddattha½ vadantehi gar³hi sukhayati dukkhayatisadd±na½ kammattham±d±ya vivaraºassa katatt±. Tath± hi “sukheti sukhayati, sukh±peti sukh±payati, dukkheti dukkhayati, dukkh±peti dukkh±payat²”ti im±ni tesa½ k±ritapadar³p±ni, att±na½ sukheti p²ºet²ti ca, sukhayati sukha½, dukkhayat²ti dukkhanti ca,
“Sace ca kimhici k±le,
maraºa½ me pure siy±;
putte ca me paputte ca,
sukh±peyya mahosadho”ti ca
P±¼i-±didassanato. Saddasatthe pana dh±tup±µhasaªkhepe ca ime dh±tavo cur±digaºeyeva vutt±. “Sukhayati dukkhayat²”ti ca ak±rit±ni suddhakattupad±ni icchit±ni. Maya½ tu tesa½ tabbacana½ suddhakattari ca t±ni padar³p±ni na icch±ma p±¼i-±d²hi viruddhatt±, tasm±yeva te imasmi½ bh³v±digaºe vutt±. Ayañhi suddhakattuvisaye asm±ka½ ruci “sukhat²ti sukhito, dukkhat²ti dukkhito”ti.
Nanu ca bho “sukhati dukkhat²”ti kriy±pad±ni buddhavacane na dissant²ti? Sacca½, eva½ santepi aµµhakath±nayavasena gahetabbatt± dissantiyeva n±ma. Na hi sabbath± sabbesa½ dh±t³na½ r³p±ni s±sane loke v± labbhanti, ekacc±ni pana labbhanti, ekacc±ni na labbhanti. Eva½ santepi nayavasena labbhantiyeva. “Kappayavho patissat±”ti hi diµµhe “caravho bhuñjavho”ti-±d²nipi nayavasena diµµh±niyeva n±ma. Tatra pan±ya½ nayo. Visuddhimagg±d²su hi “ekadviyojanamattampi addh±na½ gatassa v±yo kuppati, gatt±ni dukkhant²”ti eva½ bh³v±digaºika½ akammaka½ suddhakattuv±caka½ “dukkhant²”ti kriy±pada½ dissati. Tasmi½ diµµhiyeva “sukhati, sukhanti. Sukhasi, sukhatha. Sukh±mi, sukh±m±”ti-±d²ni ca “dukkhati, dukkhanti. Dukkhasi, dukkhath±”ti-±d²nica diµµh±ni n±ma honti diµµhena adiµµhassa t±disassa anavajjassa nayassa gahetabbatt±, tasm± “sukhat²ti sukhito, dukkhat²ti dukkhito”ti bh³v±dinayo eva gahetabbo, na pana cur±dinayo. Aparampettha nibbacana½, sukha½ sañj±ta½ etass±ti sukhito, sañj±tasukhoti attho. Esa nayo dukkhitoti etth±pi. Atha v± sukhena ito pavattoti sukhito. Esa nayo “dukkhito”ti etth±pi. Dullabh±ya½ n²ti s±dhuka½ manasi k±tabb±. Mokkha muccane. Akammakoya½ dh±tu. Mokkhati. Mokkho. P±timokkho. K±rite “mokkheti, mokkhayati, mokkh±peti, mokkh±payat²”ti r³p±ni. Keci panima½ “mokkha mocane”ti paµhitv± cur±digaºe pakkhipanti. Tesa½ mate “mokkheti, mokkhayat²”ti suddhakattupad±ni bhavanti. Et±ni p±¼iy± aµµhakath±ya ca virujjhanti. Tath± hi “mokkhanti m±rabandhan±. Na me samaºe mokkhasi. Mah±yañña½ yajiss±ma, eva½ mokkh±ma p±pak±”ti p±¼iy± virujjhanti. “Yo na½ p±ti rakkhati, ta½ mokkheti moceti ±p±yik±d²hi dukkheh²ti p±timokkho”ti aµµhakath±ya ca virujjhanti, tasm± p±¼iya½ “mokkhesi mokkhem±”ti ca avatv± “mokkhasi, mokkh±m±”ti suddhakattuv±caka½ vutta½, tañca kho ap±d±navisaya½ katv±. Aµµhakath±ya½ pana “mokkheti, mocet²”ti hetukattuv±caka½ vutta½, tampi ap±d±navisaya½yeva katv±. Eva½ imassa dh±tuno suddhakattuvisaye akammakabh±vo vidito, hetukattuvisaye ekakammakabh±vo vidito muca paca chid±dayo viya. Mokkhadh±tu dvigaºikoti ce? Na, anekesu s±µµhakathesu p±¼ippadesesu “mokkheti, mokkhayat²”ti suddhakattur³p±na½ adassanatoti daµµhabba½. Kakkha hasane. Kakkhati. Okha r±kha l±kha d±kha dh±kha sosan±lamatthesu. Okhati. R±khati. L±khati. D±khati. Dh±khati. S±kha by±pane. S±khati. S±kh±. Ukha nakha makha rakha lakha rakhi lakhi ikhi rikhi gatyatth±. Ukhati. Nakhati. Makhati. Rakhati. Lakhati. Raªkhati. Laªkhati. Iªkhati. Riªkhati. Rakkha p±lane. Rakkhati. Rakkh±, rakkhaºa½, s²la½ rakkhito devadatto, s²la½ rakkhita½ devadattena, s²la½ rakkhako devadatto. Akkha byattisaªkh±tesu. Akkhati, akkhi, akkha½. Nikkha cumbane. Nikkhati, nikkha½.Nakkha gatiya½. Nakkhati. Nakkhatta½. Ettha nakkhattanti etto ito c±ti visamagatiy± agantv± attano v²thiy±va gamanena nakkhana½ gamana½ t±yati rakkhat²ti nakkhatta½. Por±º± pana “nakkharanti na nassant²ti nakkhatt±n²”ti kathayi½su. “Nakkhatta½, joti, nirikkha½, bha½” iccete pariy±y±. Vekkha vekkhane. Vekkhati. Makkha saªkhate. Makkhati. Takkha tapane. Tapana½ sa½varaºa½. Takkhati. Sukkha an±dare. Sukkhati. Kakhi vakhi makhi kaªkh±ya½. Satthari kaªkhati. Vaªkhati, maªkhati. “Kaªkh± kaªkh±yan± kaªkh±yitatta½ vimati vicikicch± dve¼haka½ dvedh±patho sa½sayo aneka½sag±ho ±sappan± parisappan± apariyog±han± thambhitatta½ cittassa manovilekho” iccete kaªkh±pariy±y±. Etesu pana–
Vattanti lokavoh±re, “kaªkh± vimati sa½sayo;
vicikicch±”ti et±ni, n±m±niyeva p±yato.
Kakhi icc±ya½. Dhana½ kaªkhati, abhikaªkhati, n±bhikaªkh±mi maraºa½. Abhikaªkhita½ dhana½. Dakhi dhakhi ghorav±site kaªkh±yañca. Daªkhati. Dhaªkhati. Ukkha secane. Ukkhati. Kakha hasane. Kakhati. Jakkha bhakkhaºe ca. Hasan±nuka¹¹hanattha½ cak±ro. Jakkhati. Likha lekhane. Likhati, sallekhati. Atisallekhatev±ya½ samaºo. Lekh±, lekhana½, lekhako, likhita½, sallekhapaµipatti, et± dakhi±dik± likhapariyant± “parassabh±s±”ti saddasatthavid³ vadanti. Dhukkha dhikkha sand²panakilesanaj²vanesu. Dhukkhati. Dhikkhati. Saddasatthavid³ pana “dhukkhate dhikkhate”ti attanobh±sa½ vadanti. Tath± ito par±ni r³p±nipi. Rukkha vakkha varaºe. Varaºa½ sa½varaºa½. Rukkhati. Vakkhati. Rukkho, vakkho. Ettha ca vakkhoti rukkhoyeva. Tath± hi “s±d³ni ramaº²y±ni, santi vakkh± araññaj±”ti j±takap±µho dissati. Im±ni pana rukkhassa n±m±ni–
“Rukkho mah²ruho vakkho, p±dapo jagat²ruho;
ago nago kujo s±kh², s±lo ca viµap² taru;
dumo phal² tu phalav±, gaccho tu khuddap±dapo”ti.
Kecettha vadeyyu½ “nanu ca s±lasaddena s±larukkhoyeva vutto, n±ñño ‘s±l± phandanam±luv±’ti payogadassanato, atha kimattha½ s±lasaddena yo koci rukkho vutto”ti? Na s±larukkhoyeva s±lasaddena vutto, atha kho s±larukkhepi vanappatijeµµharukkhepi yasmi½ kasmiñci rukkhepi “s±lo”ti voh±rassa dassanato aññepi rukkh± vutt±. Tath± hi s±larukkhopi “s±lo”ti vuccati. Yath±ha “seyyath±pi bhikkhave g±massa v± nigamassa v± avid³re mahanta½ s±lavana½, tañcassa elaº¹ehi sañchanna½. Antarena yamakas±l±nan”ti. Vanappatijeµµharukkhopi. Yath±ha–
“Taveva deva vijite, tavevuyy±nabh³miy±;
ujuva½s± mah±s±l±, n²lobh±s± manoram±”ti.
Yo koci rukkhopi. Yath±ha “atha kho ta½ bhikkhave m±luvab²ja½ aññatarasmi½ s±lam³le nipateyy±”ti. Atrida½ vuccati–
“S±larukkhe jeµµharukkhe,
yasmi½ kasmiñci p±dape;
s±lo iti ravo s±l±,
sandh±g±re thiya½ siy±”ti.
Sikkha vijjop±d±ne. Sikkhati. Sikkh±, sikkhana½, sikkhita½ sippa½, sikkhako, sikkhito, sekkho, asekkho. Kak±ralope “sekho asekho”ti r³p±ni bhavanti. Tattha sikkhitoti sañj±tasikkho, asikkh²ti v± sikkhito, tath± hi kattuppayogo dissati “aha½ kho pana susikkhito anavayo sake ±cariyake kumbhak±rakamme”ti. Bhikkha y±cane. Bhikkhati. Bhikkhu, bhikkh±, bhikkhana½, bhikkhako, bhikkhita½ bhojana½. Ettha pana “bhikkhu yati samaºo muni pabbajito anag±ro tapass² tapodhano” iccet±ni pariy±yavacan±ni. Etesu s±sane “bhikkh³”ti upasampanno vuccati. Kad±ci pana “bhikkhusata½ bhojesi, bhikkhusahassa½ bhojes²”ti-±d²su s±maºerepi-up±d±ya “bhikkh³”ti voh±ro pavattati, t±pas±pi ca samaºasadd±d²hi vuccanti, “ah³ at²tamaddh±ne, samaºo khantid²pano”ti-±di ettha nidassana½. Dakkha vuddhiya½ s²ghatte ca. Dakkhati, dakkhiº±, dakkho. Dakkhanti vaddhanti satt± et±ya yath±dhippet±hi sampatt²hi iddh± vuddh± ukka½sagat± hont²ti dakkhiº±, d±tabbavatthu. Dakkhati kusalakamme aññasmiñca kicc±kicce adandhat±ya s²gha½ gacchat²ti dakkho, cheko, yo “kusalo”tipi vuccati. Dikkha muº¹i-opanayananiyamabbat±desesu. Dikkhadh±tu muº¹iye, upanayane, niyame, vate, ±dese ca pavattati. Dikkhati. Dikkhito muº¹o. Ettha siy±– nanu ca bho sarabhaªgaj±take “gandho is²na½ ciradikkhit±na½, k±y± cuto gacchati m±luten±”ti etasmi½ padese aµµhakath±cariyehi “ciradikkhit±nanti cirapabbajit±nan”ti vutta½. Na hi tattha “ciramuº¹±nan”ti vutta½. Eva½ sante kasm± idha “dikkhadh±tu muº¹iye vutt±”ti? Sacca½, tattha pana dikkhitasaddassa pabbajite vattanato “cirapabbajit±nan”ti vutta½, na dh±tu-atthassa vibh±vanattha½. Ida pana dh±tu-atthavibh±vanattha½ muº¹iye vutt±. T±pas± hi muº¹iyatthav±cakena dikkhitasaddena vattu½ yutt±. Tath± hi aµµhakath±cariyehi cakkavattisuttatthavaººan±ya½ “kesamassu½ oh±retv± k±s±y±ni vatth±ni acch±detv±”ti imiss± p±¼iy± atthavivaraºe “t±pasapabbajja½ pabbajant±pi hi paµhama½ kesamassu½ oh±renti, tato paµµh±ya par³¼hakese bandhitv± vivaranti, tena vutta½ kesamassu½ oh±retv±”ti eva½ attho sa½vaººito. Ikkha dassanaªkesu. Ikkhati, upekkhati, apekkhati. Upekkh±, apekkh±, paccavekkhaº±. Kak±ralope “upekh±, apekh±, upasampad±pekho”ti r³p±ni bhavanti. Dukkha hi½s±gat²su. Dakkhati. Dakkhako. Cikkha cakkha viyattiya½ v±c±ya½. Cikkhati, ±cikkhati, abbh±cikkhati. ¾cikkhako. Cakkhati, cakkhu. Ettha cakkh³ti cakkhat²ti cakkhu, samavisama½ abhibyatta½ vadanta½ viya hot²ti attho. Atha v± “s³pa½ cakkhati, madhu½ cakkhat²”ti-±d²su viya yasm± ass±datthopi cakkhusaddo bhavati, tasm± “cakkhati viññ±º±dhiµµhita½ r³pa½ ass±denta½ viya hot²”ti ass±datthopi gahetabbo. “Cakkhu½ kho m±gaº¹iya½ r³p±r±ma½ r³parata½ r³pasammuditan”ti hi vutta½. Satipi sot±d²na½ sadd±r±mat±dibh±ve nir³¼hatt± nayane eva cakkhusaddo pavattati paªkaj±disadd± viya padum±d²su.
Cakkha’kkhi nayana½, locana½ diµµhi dassana½;
pekkhana½ acchi pamha½ tu, “pakhuman”ti pavuccati.
Et± rukkh±dik± cakkhapariyant± “attanobh±s±”ti saddasatthavid³ vadanti.
Khak±rantadh±tur³p±ni.