Yath± katha½ viy±ti yath± ta½ vuttavidh±na½ hoti, tath± ta½ katha½ viy±ti upama½ pucchati. Id±ni seyyath±p²ti ta½ upama½ dasseti. Ka½seti ka½samayabh±jane. Nimittanti tesa½ sadd±na½ ±k±ra½. “Nimittan”ti ca s±mi-atthe upayogavacana½, nimittass±ti attho. Saddanimittañca saddato anañña½. Suggahitatt±ti suµµhu uggahitatt±. Sugahitatt±tipi p±µho, suµµhu gahitatt±ti attho. Sumanasikatatt±ti suµµhu ±vajjitatt±. S³padh±ritatt±ti suµµhu citte µhapitatt±. Sukhumasaddanimitt±rammaºat±p²ti tad± sukhum±nampi sadd±na½ niruddhatt± anuggahitasaddanimittassa an±rammaºampi sukhumatara½ saddanimitta½ ±rammaºa½ katv± sukhumatara½ saddanimitt±rammaºampi citta½ pavattati, sukhumatarasaddanimitt±rammaºabh±vatop²ti v± attho. Imin±va nayena appan±yampi attho veditabbo. Passambhayanti-±d²su “passambhaya½ k±yasaªkh±ran”ti vutt± ass±sapass±s± k±yoti v± “passambhaya½ k±yasaªkh±ran”ti ettha ass±sapass±s± k±yoti v± yojan± veditabb±. Bh±van±visuddhiy± k±yasaªkh±re passambham±nepi o¼±rika½ k±yasaªkh±ra½ passambhem²ti yogino ±bhoge sati ten±darena ativiya passambhati. Anupaµµhahantampi sukhuma½ su-±naya½ hoti. Aµµha anupassan±ñ±º±n²ti “d²gha½ rassa½ sabbak±yapaµisa½ved² passambhaya½ k±yasaªkh±ran”ti vuttesu cat³su vatth³su ass±savasena catasso, pass±savasena catassoti aµµha anupassan±ñ±º±ni. Aµµha ca upaµµh±n±nussatiyoti “d²gha½ ass±savasena cittassa ekaggata½ avikkhepa½ paj±nato sati upaµµhit± hot²”ti-±din± (paµi. ma. 1.170) nayena vuttesu cat³su vatth³su ass±savasena catasso, pass±savasena catassoti aµµha ca upaµµh±n±nussatiyo. Aµµha cupaµµh±n±nussatiyotipi p±µho. Catt±ri suttantikavatth³n²ti bhagavat± ±n±p±nassatisuttante (ma. ni. 3.144 ±dayo) vuttatt± paµhamacatukkavasena catt±ri suttantikavatth³n²ti.
Paµhamacatukkaniddesavaººan± niµµhit±.
172. Dutiyacatukkassa p²tipaµisa½vediniddese uppajjati p²ti p±mojjanti ettha p²t²ti m³lapada½. P±mojjanti tassa atthapada½, pamuditabh±voti attho. Y± p²ti p±mojjanti-±d²su y± “p²t²”ti ca “p±mojjan”ti ca evam±d²ni n±m±ni labhati, s± p²t²ti vutta½ hoti. Tattha p²t²ti sabh±vapada½. Pamuditassa bh±vo p±mojja½. ¾modan±k±ro ±modan±. Pamodan±k±ro pamodan±. Yath± v± bhesajj±na½ v± tel±na½ v± uºhodakas²todak±na½ v± ekatokaraºa½ modan±ti vuccati, evamayampi dhamm±na½ ekatokaraºena modan±, upasaggavasena pana pada½ maº¹etv± ±modan± pamodan±ti vutta½. H±set²ti h±so, pah±set²ti pah±so, haµµhapahaµµh±k±r±nameta½ adhivacana½. Vitt²ti vitta½, dhanasseta½ n±ma½. Aya½ pana somanassapaccayatt± vittisarikkhat±ya vitti. Yath± hi dhanino dhana½ paµicca somanassa½ uppajjati, eva½ p²timatopi p²ti½ paµicca somanassa½ uppajjati. Tasm± “vitt²”ti vutt±. Tuµµhisabh±vasaºµhit±ya hi p²tiy± eta½ n±ma½. P²tim± pana puggalo k±yacitt±na½ uggatatt± abbhuggatatt± “udaggo”ti vuccati, udaggassa bh±go odagya½. Attano manat± attamanat±. Anabhiraddhassa hi mano dukkhapadaµµh±natt± na attano mano n±ma hoti, abhiraddhassa sukhapadaµµh±natt± attano mano n±ma hoti, iti attano manat± attamanat±, sakamanat± sakamanassa bh±voti attho. S± pana yasm± na aññassa kassaci attano manat±, cittasseva paneso bh±vo cetasiko dhammo, tasm± attamanat± cittass±ti vutt±. Sesamettha ca upari ca heµµh± vuttanayena yojetv± veditabba½. 173. Sukhapaµisa½vediniddese dve sukh±n²ti samathavipassan±bh³midassanattha½ vutta½. K±yikañhi sukha½ vipassan±ya bh³mi, cetasika½ sukha½ samathassa ca vipassan±ya ca bh³mi. K±yikanti pas±dak±ya½ vin± anuppattito k±ye niyuttanti k±yika½. Cetasikanti avippayogavasena cetasi niyuttanti cetasika½. Tattha k±yikapadena cetasika½ sukha½ paµikkhipati, sukhapadena k±yika½ dukkha½. Tath± cetasikapadena k±yika½ sukha½ paµikkhipati, sukhapadena cetasika½ dukkha½. S±tanti madhura½ sumadhura½. Sukhanti sukhameva, na dukkha½. K±yasamphassajanti k±yasamphasse j±ta½. S±ta½ sukha½ vedayitanti s±ta½ vedayita½, na as±ta½ vedayita½. Sukha½ vedayita½, na dukkha½ vedayita½. Parato t²ºi pad±ni itthiliªgavasena vutt±ni. S±t± vedan±, na as±t±. Sukh± vedan±, na dukkh±ti ayameva panettha attho. Cetasikasukhaniddeso vuttapaµipakkhanayena yojetabbo. Te sukh±ti liªgavipall±so kato, t±ni sukh±n²ti vutta½ hoti. Sesamettha catukke heµµh± paµhamacatukke vuttanayeneva veditabba½. Catt±ri suttantikavatth³ni dutiyacatukkavasena veditabb±n²ti.
Dutiyacatukkaniddesavaººan± niµµhit±.
176. Tatiyacatukkaniddese cittanti m³lapada½. Viññ±ºanti atthapada½. Ya½ cittanti-±di p²tiya½ vuttanayena yojetabba½. Tattha cittanti-±d²su cittavicittat±ya citta½. ¾rammaºa½ minam±na½ j±n±t²ti mano. M±nasanti manoyeva. “Antalikkhacaro p±so, yv±ya½ carati m±naso”ti (sa½. ni. 1.151; mah±va. 33) hi ettha pana sampayuttakadhammo m±nasoti vutto.
“Kathañhi bhagav± tuyha½, s±vako s±sane rato;
appattam±naso sekkho, k±la½ kayir± jane sut±”ti. (Sa½. ni. 1.159)–
Ettha arahatta½ m±nasanti vutta½. Idha pana manova m±nasa½. Byañjanavasena heta½ pada½ va¹¹hita½.
Hadayanti citta½. “Citta½ v± te khipiss±mi, hadaya½ v± te ph±less±m²”ti (sa½. ni. 1.237; su. ni. ±¼avakasutta) ettha uro hadayanti vutta½. “Haday± hadaya½ maññe aññ±ya tacchat²”ti (ma. ni. 1.63) ettha citta½. “Vakka½ hadayan”ti (d². ni. 2.377; ma. ni. 1.110) ettha hadayavatthu. Idha pana cittameva abbhantaraµµhena “hadayan”ti vutta½. Tadeva parisuddhaµµhena paº¹ara½. Bhavaªga½ sandh±yeta½ vutta½. Yath±ha– “pabhassaramida½, bhikkhave, citta½, tañca kho ±gantukehi upakkilesehi upakkiliµµhan”ti (a. ni. 1.49). Tato nikkhantatt± pana akusalampi gaªg±ya nikkhant± nad² gaªg± viya, godh±varito nikkhant± godh±var² viya ca “paº¹aran”tveva vutta½. Yasm± pana ±rammaºavij±nanalakkhaºa½ citta½ upakkilesena kileso na hoti, sabh±vato parisuddhameva hoti, upakkilesayoge pana sati upakkiliµµha½ n±ma hoti, tasm±pi “paº¹aran”ti vattu½ yujjati. Mano man±yatananti idha pana manogahaºa½ manasseva ±yatanabh±vad²panattha½. Teneta½ d²peti– “nayida½ dev±yatana½ viya manassa ±yatanatt± man±yatana½, atha kho mano eva ±yatana½ man±yatanan”ti. ¾yatanaµµho heµµh± vuttoyeva. Manate iti mano, vij±n±t²ti attho. Aµµhakath±cariy± pan±hu– n±¼iy± minam±no viya mah±tul±ya dh±rayam±no viya ca ±rammaºa½ j±n±t²ti mano, tadeva mananalakkhaºe indaµµha½ k±ret²ti indriya½, manova indriya½ manindriya½. Vij±n±t²ti viññ±ºa½. Viññ±ºameva khandho viññ±ºakkhandho. Ru¼hito khandho vutto. R±saµµhena hi viññ±ºakkhandhassa ekadeso eka½ viññ±ºa½. Tasm± yath± rukkhassa ekadesa½ chindanto rukkha½ chindat²ti vuccati, evameva viññ±ºakkhandhassa ekadesabh³ta½ ekampi viññ±ºa½ ru¼hito “viññ±ºakkhandho”ti vutta½. Yasm± pana r±saµµhoyeva khandhaµµho na hoti, koµµh±saµµhopi khandhaµµhoyeva, tasm± koµµh±saµµhena viññ±ºakoµµh±sotipi attho. Tajj± manoviññ±ºadh±t³ti tesa½ phass±d²na½ sampayuttadhamm±na½ anucchavik± manoviññ±ºadh±tu. Imasmiñhi pade ekameva citta½ minanaµµhena mano, vij±nanaµµhena viññ±ºa½, sabh±vaµµhena, nissattaµµhena v± dh±t³ti t²hi n±mehi vutta½. 177. Abhippamodoti adhik± tuµµhi. 178. Sam±dhiniddese acalabh±vena ±rammaºe tiµµhat²ti µhiti. Parato padadvaya½ upasaggavasena va¹¹hita½ Apica sampayuttadhamme ±rammaºamhi sampiº¹etv± tiµµhat²ti saºµhiti. ¾rammaºa½ og±hetv± anupavisitv± tiµµhat²ti avaµµhiti. Kusalapakkhasmi½ hi catt±ro dhamm± ±rammaºa½ og±hanti saddh± sati sam±dhi paññ±ti. Teneva saddh± “okappan±”ti vutt±, sati “apil±panat±”ti, sam±dhi “avaµµhit²”ti, paññ± “pariyog±han±”ti. Akusalapakkhe pana tayo dhamm± ±rammaºa½ og±hanti taºh± diµµhi avijj±ti. Teneva te “ogh±”ti vutt±. Uddhaccavicikicch±vasena pavattassa vis±h±rassa paµipakkhato avis±h±ro, avis±haraºanti attho. Uddhaccavicikicch±vaseneva gacchanta½ citta½ vikkhipati n±ma, aya½ pana tath± na hot²ti avikkhepo. Uddhaccavicikicch±vaseneva citta½ vis±haµa½ n±ma hoti, ito cito ca har²yati, aya½ pana avis±haµassa m±nasassa bh±voti avis±haµam±nasat±. Samathoti tividho samatho cittasamatho adhikaraºasamatho sabbasaªkh±rasamathoti. Tattha aµµhasu sam±patt²su cittekaggat± cittasamatho n±ma. Tañhi ±gamma cittacalana½ cittavipphandana½ sammati v³pasammati, tasm± so “cittasamatho”ti vuccati. Sammukh±vinay±disattavidho adhikaraºasamatho n±ma. Tañhi ±gamma t±ni t±ni adhikaraº±ni sammanti v³pasammanti, tasm± so “adhikaraºasamatho”ti vuccati. Yasm± pana sabbe saªkh±r± nibb±na½ ±gamma sammanti v³pasammanti, tasm± ta½ sabbasaªkh±rasamathoti vuccati. Imasmi½ atthe cittasamatho adhippeto. Sam±dhilakkhaºe indaµµha½ k±ret²ti sam±dhindriya½. Uddhacce na kampat²ti sam±dhibala½. Samm±sam±dh²ti y±th±vasam±dhi niyy±nikasam±dhi kusalasam±dhi. 179. R±gato vimocaya½ cittanti-±d²hi dasahi kilesavatth³hi vimocana½ vutta½. Thinaggahaºeneva cettha middhaggahaºa½, uddhaccaggahaºeneva ca kukkuccaggahaºa½ kata½ hot²ti aññesu p±µhesu sahac±ritt± kilesavatthuto vimocanavacaneneva paµhamajjh±n±d²hi n²varaº±dito vimocana½, anicc±nupassan±d²hi niccasaññ±dito ca vimocana½ vuttameva hot²ti. Katha½ ta½ citta½ anupassat²ti ettha peyy±le ca anicc±nupassan±d²hi niccasaññ±d²na½ pah±na½ vuttameva. Catt±ri suttantikavatth³ni tatiyacatukkavasena veditabb±n²ti.
Tatiyacatukkaniddesavaººan± niµµhit±.
180. Catutthacatukkaniddese “aniddiµµhe napu½sakan”ti vacanato asukanti aniddiµµhatt± “aniccanti ki½ aniccan”ti napu½sakavacanena pucch± kat±. Upp±davayaµµhen±ti upp±davayasaªkh±tena atthena, upp±davayasabh±ven±ti attho. Ettha ca pañcakkhandh± sabh±valakkhaºa½, pañcanna½ khandh±na½ upp±davay± vik±ralakkhaºa½. Etena hutv± abh±vena anicc±ti vutta½ hoti. Teneva ca aµµhakath±ya½ “saªkhatalakkhaºavasena aniccat±ti tesa½yeva upp±davayaññathattan”ti ca vatv±pi “hutv± abh±vo v±”ti vutta½. Etena hutv± abh±v±k±ro aniccalakkhaºanti vutta½ hoti. “Pañcanna½ khandh±na½ udayabbaya½ passanto im±ni paññ±ya lakkhaº±n²”ti peyy±la½ katv± vutta½. Dhamm±ti r³pakkhandh±dayo yath±vuttadhamm±. Vir±g±nupass²niddese r³pe ±d²nava½ disv±ti bhaªg±nupassanato paµµh±ya parato vuttehi aniccaµµh±d²hi r³pakkhandhe ±d²nava½ disv±. R³pavir±geti nibb±ne. Nibb±nañhi ±gamma r³pa½ virajjati apunaruppattidhammata½ ±pajjanena nirujjhati, tasm± nibb±na½ “r³pavir±go”ti vuccati. Chandaj±to hot²ti anussavavasena uppannadhammacchando hoti. Saddh±dhimuttoti tasmi½yeva nibb±ne saddh±ya ca adhimutto nicchito. Cittañcassa sv±dhiµµhitanti assa yogissa citta½ khayavir±gasaªkh±te r³pabhaªge ±rammaºavasena accanta vir±gasaªkh±te r³pavir±ge nibb±ne anussavavasena suµµhu adhiµµhita½ suµµhu patiµµhita½ hot²ti sambandhato veditabba½. R³pe vir±g±nupass²ti r³passa khayavir±go r³pe vir±goti pakatibhummavacanena vutto. R³passa accantavir±go r³pe vir±goti nimittatthe bhummavacanena vutto. Ta½ duvidhampi vir±ga½ ±rammaºato ajjh±sayato ca anupassanas²lo “r³pe vir±g±nupass²”ti vutto. Esa nayo vedan±d²su. Nirodh±nupass²padaniddesepi eseva nayo. 181. Katih±k±reh²ti-±di panettha viseso– tattha avijj±d²na½ paµiccasamupp±daªg±na½ ±d²navanirodhadassaneneva r³p±d²nampi ±d²navanirodh± dassit± honti tesampi paµiccasamupp±daªg±nativattanato. Imin± eva ca visesavacanena vir±g±nupassanato nirodh±nupassan±ya visiµµhabh±vo vutto hoti. Tattha aniccaµµhen±ti khayaµµhena, hutv± abh±vaµµhena v±. Dukkhaµµhen±ti bhayaµµhena, paµip²¼anaµµhena v±. Anattaµµhen±ti as±rakaµµhena, avasavattanaµµhena v±. Sant±paµµhen±ti kilesasant±panaµµhena. Vipariº±maµµhen±ti jar±bhaªgavasena dvidh± pariº±manaµµhena. Nid±nanirodhen±ti m³lapaccay±bh±vena. Nirujjhat²ti na bhavati. Samudayanirodhen±ti ±sannapaccay±bh±vena. M³lapaccayo hi by±dhissa asapp±yabhojana½ viya nid±nanti vutto, ±sannapaccayo by±dhissa v±tapittasemh± viya samudayoti vutto. Nid±nañhi nicchayena dad±ti phalamiti nid±na½, samudayo pana suµµhu udeti etasm± phalamiti samudayo. J±tinirodhen±ti m³lapaccayassa uppatti-abh±vena. Pabhavanirodhen±ti ±sannapaccayassa uppatti-abh±vena. J±tiyeva hi pabhavati etasm± dukkhanti pabhavoti vattu½ yujjati. Hetunirodhen±ti janakapaccay±bh±vena. Paccayanirodhen±ti upatthambhakapaccay±bh±vena. M³lapaccayopi hi ±sannapaccayo ca janakapaccayo upatthambhakapaccayo ca hotiyeva. Etehi tikkhavipassan±kkhaºe tadaªganirodho, maggakkhaºe samucchedanirodho vutto hoti. ѱºupp±den±ti tikkhavipassan±ñ±ºassa v± maggañ±ºassa v± upp±dena. Nirodhupaµµh±nen±ti vipassan±kkhaºe paccakkhato khayanirodhassa anussavavasena nirodhasaªkh±tassa nibb±nassa upaµµh±nena, maggakkhaºe paccakkhato ca nibb±nassa upaµµh±nena. Etehi visayavisayiniyamova kato hoti, tadaªgasamucchedanirodho ca vutto hoti. 182. Paµinissagg±nupass²padaniddese r³pa½ pariccajat²ti ±d²navadassanena nirapekkhat±ya r³pakkhandha½ pariccajati. Paricc±gapaµinissaggoti paricc±gaµµhena paµinissaggoti vutta½ hoti. Etena paµinissaggapadassa paricc±gaµµho vutto, tasm± kiles±na½ pajahananti attho. Ettha ca vuµµh±nag±min² vipassan± kilese tadaªgavasena pariccajati, maggo samucchedavasena. R³panirodhe nibb±ne citta½ pakkhandat²ti vuµµh±nag±min² ta½ninnat±ya pakkhandati, maggo ±rammaºakaraºena. Pakkhandanapaµinissaggoti pakkhandanaµµhena paµinissaggoti vutta½ hoti. Etena paµinissaggapadassa pakkhandanaµµho vutto, tasm± cittassa nibb±ne vissajjananti attho. Catt±ri suttantikavatth³ni catutthacatukkavasena veditabb±ni. Imasmi½ catukke jar±maraºe vattabba½heµµh± vuttanayeneva veditabba½. Satipaµµh±nesu ca “k±ye k±y±nupassan±, citte citt±nupassan±”ti k±yacitt±na½ ekattavoh±ravasena ekavacananiddeso kato. “Vedan±su vedan±nupassan±, dhammesu dhamm±nupassan±”ti vedan±dhamm±na½ n±nattavoh±ravasena bahuvacananiddeso katoti veditabboti.
Catutthacatukkaniddesavaººan± niµµhit±.
Niµµhit± ca satok±riñ±ºaniddesavaººan±.