Suj±to buddho

Tassa aparabh±ge suj±to n±ma satth± udap±di. Tass±pi tayo s±vakasannip±t±. Paµhamasannip±te saµµhi bhikkhusatasahass±ni ahesu½, dutiye paññ±sa½, tatiye catt±l²sa½. Tad± bodhisatto cakkavattir±j± hutv± “buddho uppanno”ti sutv± upasaªkamitv± dhamma½ sutv± buddhappamukhassa bhikkhusaªghassa saddhi½ sattahi ratanehi catumah±d²parajja½ datv± satthu santike pabbaji. Sakalaraµµhav±sino raµµhupp±da½ gahetv± ±r±mikakicca½ s±dhent± buddhappamukhassa bhikkhusaªghassa nicca½ mah±d±na½ ada½su. Sopi na½ satth± “an±gate buddho bhavissat²”ti by±k±si. Tassa bhagavato nagara½ sumaªgala½ n±ma ahosi, uggato n±ma r±j± pit±, pabh±vat² n±ma m±t±, sudassano ca sudevo ca dve aggas±vak±, n±rado n±mupaµµh±ko, n±g± ca n±gasam±l± ca dve aggas±vik±, mah±ve¼urukkho bodhi. So kira mandacchiddo ghanakkhandho upari niggat±hi mah±s±kh±hi morapiñchakal±po viya virocittha. Tassa bhagavato sar²ra½ paºº±sahatthubbedha½ ahosi, ±yu navuti vassasahassanti.
“Tattheva maº¹akappamhi, suj±to n±ma n±yako;
s²hahan³sabhakkhandho, appameyyo dur±sado”ti. (Bu. va½. 14.1).