2. Nandanavaggo
1. Nandanasutta½
11. Eva½ me suta½– eka½ samaya½ bhagav± s±vatthiya½ viharati jetavane an±thapiº¹ikassa ±r±me. Tatra kho bhagav± bhikkh³ ±mantesi– “bhikkhavo”ti. “Bhadante”ti te bhikkh³ bhagavato paccassosu½. Bhagav± etadavoca– “Bh³tapubba½, bhikkhave, aññatar± t±vati½sak±yik± devat± nandane vane acchar±saªghaparivut± dibbehi pañcahi k±maguºehi samappit± samaªg²bh³t± paric±riyam±n± [paric±riyam±n± (sy±. ka½. ka.)] t±ya½ vel±ya½ ima½ g±tha½ abh±si–
“Na te sukha½ paj±nanti, ye na passanti nandana½;
±v±sa½ naradev±na½, tidas±na½ yasassinan”ti.
“Eva½ vutte, bhikkhave, aññatar± devat± ta½ devata½ g±th±ya paccabh±si–
“Na tva½ b±le paj±n±si, yath± arahata½ vaco;
anicc± sabbasaªkh±r± [sabbe saªkh±r± (s². sy±. ka½.)], upp±davayadhammino;
uppajjitv± nirujjhanti, tesa½ v³pasamo sukho”ti.